Vår...

äntligen är den här... så man har längtat. Myser för fullt jag o milton på altanen nu när d e så fint väder.
Sen så har ja tydlige fått luftrörskatarr oxå... Cocillana utskrivet känns mycke bättre redan, men kunde tydligen ta flera veckor innan hostan försvann, men nu har ja iaf medicin hemma.
Så nu vet jag inte mer va ja ska skriva eller göra, karl sover på soffan o ungen i sin säng, treeeeeevligt d e me mysiga kvällar. Börjar tröttna rejält på d här nu.
Inge kul att alltid känna sig ensam, ensam när man ligger o glor på en film, för då sitter han vid datorn. Jaaaa, känner mig ensam mestadels hela tiden. Han finns lixom inte där längre, kan förstå att han e trött o så men han kan väl visa att han finns där, känns som att han bara skiter i alltihopa o alla.
*Suck*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0